Min födelsedagspresent från asien!

Tjabba allihopa, nu bloggar jag för första gången som 25-åring. Känns fan lite hårt, helst med
tanke på att jag känner mig som 12 år på insidan.. Typ. Höhö. Nästan iallafall. Men men, 
åldern är bara en siffra sååå..

Well, Aa, hade iallafall en grym födelsedag med fina vänner som bjöd mig på en bioupplevelse
samt hör och häpna.. TÅRTKALAS. :D Såå det blev så nära en svensk födelsedag man kunde
komma utan att vara på svensk mark. Saknade dock förståss min fiiiina familj och nicke-plutt! 
Och alla andra där hemma! 



Chokladpopcorn for life!! Suuuuuupergott! :D Det borde komma till Sverige! Det roliga,
här i malaysia så finns det inte vanliga popcorn på bion.. ICKE. Såå här få man välja mellan
choklad eller karamelliserade popcorn.. ^^ SOCKER-MALAYSIA i ett nötskal! 

PUNKT.
-----------------------------------------------------------------------------------

Sen såå måste jag bara häva ur mig min frustation! FY FAAANS JÄVLA SKIT. I nuläget
tycker jag faktiskt inte om malasia särskilt mycket. Näe gud, aa va tror ni ha hänt, jo
några äckliga fula asiatmän överföll oss här om kvällen när vi var på väg hem. Vi var kanske
400m från lägenheten när det hände.. Gudars, det var två män som kom körandes på en
moppe och så hoppade den ena av precis vid oss och grabbade tag i min väska och slet
lös den! Alltså det var såå sjukt jävla obehagligt, helt plötsligt så var han bara där, en 
mörk skepnad och helt plötsligt så var han borta. Allting blev fan svart. Och jag är såå
ledsen, min fina fiiiina NYA mobil låg faan i den väskan!! Jag hatar dom! Jag älskade min
mobil. Den hade fan allt. Näe ursh och fyyy faaaan! Varför kan inte folk se skillnad på 
mitt och ditt? Näe.. Det har tydligen inte deras mor lärt dem. Ursh! Fy fan för tjuviga
malaysianer! Det här gjorde fan så att malaysia som land sjönk betydligt i min ögon.. :(

Näe och vad kan jag säga mer, jo att de rånade oss PRECIS vid säkerhetsvakterna för 
ett lägenhetskomplex. Alltså, det var 5 vakter som bara stod och gapade och inte gjorde
någonting för att hjälpa oss.. Sa bara "sorry" och gick därifrån.. Näe gudars! Det är ju fan 
deras jobb! Men tydligen inte! 

Aa, näe nu hade vi ju tur som inte blev skadade. De hade ju lika gärna kunnat haft en kniv
eller en pistol eller bara slagit ner oss/ våldtagit oss/ dödat oss? Alltså det här var verkligen
ett uppvaknande över att världen är nog inte så fin som jag trodde. Alltså kunde de där
männen råna oss så kan några andra lika gärna döda oss.. Alltså jag känner mig så
himla otrygg. Jag vill fan inte gå ute sent här igen. Litar inte en gnutta på asiater längre..
Tjejer möjligtvis men absolut inte på män.. Näe jag finner inga ord.

Den här upplevelsen kommer jag nog bära med mig länge.. Just den där känslan när han
bara var där, en svart skugga som tar mina saker.. MINA saker.. Alltså det fanns ju inte i
min värld förut.. :( Hur man bara hör springande steg bakom sig och BANG! .. Näe och
jag känner fan känslan varenda gång som vi är ute och går, även mitt på ljusa dagen.. Bara
jag hör lite grus krascha under någons sko eller hör en moppe som kör liiite sakta så
kommer minnet av händelsen tillbaka och känslan.. Näe gud, fy fan va hjälplös man är
om någon vill en något illa. Jag trodde för tusan att jag skulle kunna försvara mina saker
men icke. Jag hade ju inte en chans i världen. Det var som bara att "gilla" läget.. OCH jag
gillade/gillar det fan inte alls! Inte det minsta! Ibland hatar jag människor!

Kvalitéen på polisen kan man ju fan också ifrågasätta när de: 
  1. Frågade om min facebook för att kunna kontakta mig snabbt.
  2. Gav oss en lista på mat som vi inte får missa när vi är här i Malaysia! Guide? Polis?
  3. Skrev sms till Christine mitt i natten och frågade oss om en passkopia,
    som de glömt att fråga oss om på dagen.. (?!) Typ det viktigaste när det gäller
    utlänningar eller? De kollade ju på mitt pass, varför inte bara kopiera det då? :-/
Näe fy, allt kändes så oseriöst på polisstationen. Men jag fick min polisanmälan så jag 
hoppas den kan hjälpa mig att få någonting på försäkringen. Aa, näe ursh. Vill bara förtränga 
allt, hela händelsen. Önskar att det aldrig hade hänt, fy va lycklig jag hade varit då! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0