Fick just en sån känsla...

Alltså seriöst, kom just att tänka på att om 1 år, ett ynka år så är jag klar med min utbildning
och är fri till att välja vars jag vill jobba och med vad jag vill jobba. En ganska mäktig tanke.
Nu har jag ju som varit hänvisad hit till Lidköping för att skolan ligger här men sen så har jag ju
verkligen hela Sverige, ja HELA världen framför mina fötter. Är bara att välja vad man vill, frihet!
Alltså jag tror att det först då när utbildningen är klar som man kommer att känna sig fri. Då kan
man kan börja planera, tjäna pengar, göra weekend-resor till europeiska huvudstäder samt längre
resor på sommaren, på semstern. Fatta bara känslan av att ha en riktig semester, att inte
behöva jobba bort sommaren. Alltså det längtar jag fan nästan mest till plus att förstås få jobba
med saker som man brinner för. Känslan av att jobbet ska var så roligt så att man nästan kan
vara där lika gärna som hemma. Den känslan. Det längtar jag till.

Och såklart till att få bo med Niklas igen <3. Att ha en balkong i söderläge där vi kan dricka
kaffe fina sommardagar och en lägenhet som man får inreda som man vill. Höhö, Alltså allt det
här är inte ofattbart långt borta längre. Det är nästan gripbart, nästan.

Näe jag blir fan nästan överväldigad av lyckokänslor. Fatta friheten att veta att man inte behöver
spara pengar för att man ska plugga SEN, att kunna göra aktiva val och leva i nuet. Ojojoj, gud 
vad lycklig jag känner mig. Det känns verkligen som att allt kommer att bli utomordentligt bra..

En dryg månad kvar i Lidis. Sen en julmånad med mina nära och kära som sedan följs av
3 underbara månader med klassen i Malaysia som sedan avslutas med 4 månaders praktik.
Alltså fatta det är BAAAARA roliga saker kvar. Sinnes! Snart står vi där den 14 augusti 2014 och
får vårt exemensbevis. Gud. Alltså när tvåorna sa till oss förra året: "Ta tillvara på tiden för det
kommer gå såå fort" så tänkte man att: Äh... Men seriöst, det har verkligen gått såååååå fort.
Skrämmande fort. Och ju roligare man har, desto fortare går det. 

Snart är jag verkligen ute på arbetsmarknaden och slåss. Ojojojoj. Spännish!
 
Tänk när man får gå på viktiga möten och ha kavaj på jobbet igen, så som i Rockford. Härligt!

Kommentarer
Postat av: Sarah

*host* ...

Svar: vaaaa? :P
frida helgesson

2013-10-26 @ 20:51:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0